Vi satt och väntade och sen var det insläpp. Vi kom in till en ganska liten scen. Det var ett häftigt ställe. Vi hamnade på 7:e raden lite åt sidan.

Öppnings bandet var Foxy Shazam. Tyckte de var jättebra och jätteroliga, de var helt galna! Sångaren bad publiken att kasta upp cigaretter och tändare och han stoppade in fem cigaretter i munnen och rökte dom. Sen åt han upp dom när de var tända!!

Efteråt kom Patrick Stump ut, föredetta sångare från Fall Out Boy. Patrick är jättebra men jag känner att jag saknar det gamla knubbiga Patrick. Den "nya" känns nästan lite för perfekt och man kan knappt känna igen honom. Han sjöng och spelade både trummor, trumpet och gitarr! Tillslut hoppade han in i publiken och alla blev helt galna. Vi drogs mot mitten och jag var så nära på att röra honom haha. När det var slut var vi helt klämda med de andra. Vi hade hamnat i mitten den här gången, i 5:e raden. Det var några jätteirriterande tjejer framför oss. Det verkade som om de aldrig hade varit på en konsert förut för de skrek att vi skulle sluta trycka och de försökte knuffa oss bakåt hela tiden.
Till slut kom Panic! At The Disco och då blev allt bra. Tjejerna tröttnade tillslut och gick längre bak. Jag var tillslut i 3:e raden. Panic var så bra och underbara. De hade många roliga tal också. Det dåliga var publiken. Det var förmodligen den tråkigaste publiken jag varit med om. Det var nästan ingen som hoppade, dansade viftade med armarna eller nånting. Bara under refrängerna på några hits.

De startade med Ready to go. Det bästa måste vara I write sins not tragedies. Det har varit en av mina favoritlåtar sen jag var 10 år! Jag blev helt galen under den låten, det under den låten det äntligen blev ös på publiken. När den låten var över bestämde jag mig för att springa till merchen och köpa en Panic tröja eftersom det skulle bli fullt där efter konserten. Jag köpte en jättesnygg hoodie och sen sprang jag snabbt tillbaks när de körde sina 3 sista extra låtar.

När det var slut tackade de för sig och vi åkte hem och sov!